publicerad: 2015
rånare
rån·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. rånarna råna
| Singular | |
|---|---|
| en rånare | obestämd form |
| en rånares | obestämd form genitiv |
| rånaren | bestämd form |
| rånarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| rånare | obestämd form |
| rånares | obestämd form genitiv |
| rånarna | bestämd form |
| rånarnas | bestämd form genitiv |


