publicerad: 2015
röjningskniv
röj·nings|kniv
substantiv
~en ~ar röjning kniv
Singular | |
---|---|
en röjningskniv | obestämd form |
en röjningsknivs | obestämd form genitiv |
röjningskniven | bestämd form |
röjningsknivens | bestämd form genitiv |
Plural | |
röjningsknivar | obestämd form |
röjningsknivars | obestämd form genitiv |
röjningsknivarna | bestämd form |
röjningsknivarnas | bestämd form genitiv |