publicerad: 2015
rökdykare
rök|dyk·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑dykarna • till rök 1 dykare
Singular | |
---|---|
en rökdykare | obestämd form |
en rökdykares | obestämd form genitiv |
rökdykaren | bestämd form |
rökdykarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
rökdykare | obestämd form |
rökdykares | obestämd form genitiv |
rökdykarna | bestämd form |
rökdykarnas | bestämd form genitiv |