publicerad: 2015
rökdimma
rök|dimma
substantiv
~n ‑dimmor • till rök 1,2 dimma
Singular | |
---|---|
en rökdimma | obestämd form |
en rökdimmas | obestämd form genitiv |
rökdimman | bestämd form |
rökdimmans | bestämd form genitiv |
Plural | |
rökdimmor | obestämd form |
rökdimmors | obestämd form genitiv |
rökdimmorna | bestämd form |
rökdimmornas | bestämd form genitiv |