publicerad: 2015
rabbis
rabb·is
[rab´‑]
substantiv
~en ~ar • ⟨prov. (Gotl.)⟩ vildkanin
Singular | |
---|---|
en rabbis | obestämd form |
en rabbis | obestämd form genitiv |
rabbisen | bestämd form |
rabbisens | bestämd form genitiv |
Plural | |
rabbisar | obestämd form |
rabbisars | obestämd form genitiv |
rabbisarna | bestämd form |
rabbisarnas | bestämd form genitiv |