publicerad: 2015
rackarunge
rack·ar|unge
substantiv
~n ‑ungar • till unge 2 rackare 1
| Singular | |
|---|---|
| en rackarunge | obestämd form |
| en rackarunges | obestämd form genitiv |
| rackarungen | bestämd form |
| rackarungens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| rackarungar | obestämd form |
| rackarungars | obestämd form genitiv |
| rackarungarna | bestämd form |
| rackarungarnas | bestämd form genitiv |


