publicerad: 2015
ransonering
rans·on·er·ing
substantiv
~en ~ar ransonera
| Singular | |
|---|---|
| en ransonering | obestämd form |
| en ransonerings | obestämd form genitiv |
| ransoneringen | bestämd form |
| ransoneringens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| ransoneringar | obestämd form |
| ransoneringars | obestämd form genitiv |
| ransoneringarna | bestämd form |
| ransoneringarnas | bestämd form genitiv |


