publicerad: 2015
rashund
ras|hund
substantiv
~en ~ar • jfr rasdjur
Singular | |
---|---|
en rashund | obestämd form |
en rashunds | obestämd form genitiv |
rashunden | bestämd form |
rashundens | bestämd form genitiv |
Plural | |
rashundar | obestämd form |
rashundars | obestämd form genitiv |
rashundarna | bestämd form |
rashundarnas | bestämd form genitiv |