publicerad: 2015
reformering
re·form·er·ing
substantiv
~en ~ar reformera
Singular | |
---|---|
en reformering | obestämd form |
en reformerings | obestämd form genitiv |
reformeringen | bestämd form |
reformeringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
reformeringar | obestämd form |
reformeringars | obestämd form genitiv |
reformeringarna | bestämd form |
reformeringarnas | bestämd form genitiv |