publicerad: 2015
regna
regna
verb
~de ~t • äv. bildl.: det regnade utmärkelser över henne; låtsas som om det regnar låtsas som ingenting
Finita former | |
---|---|
regnar | presens aktiv |
regnade | preteritum aktiv |
regna | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att regna | infinitiv aktiv |
har/hade regnat | supinum aktiv |
Presens particip | |
regnande |
regna bort
• bli misslyckad på grund av regnInfinita former att regna bort infinitiv aktiv Presens particip bortregnande