publicerad: 2015
relativist
re·lat·iv·ist
[‑is´t]
substantiv
~en ~er relativism
Singular | |
---|---|
en relativist | obestämd form |
en relativists | obestämd form genitiv |
relativisten | bestämd form |
relativistens | bestämd form genitiv |
Plural | |
relativister | obestämd form |
relativisters | obestämd form genitiv |
relativisterna | bestämd form |
relativisternas | bestämd form genitiv |