publicerad: 2015
rentier
renti·er
[raŋtje´]
substantiv
~en [‑n]; pl. ~er [‑er] • ⟨åld.⟩ person som lever på avkastning av kapital el. andra arbetsfria inkomster
Singular | |
---|---|
en rentier | obestämd form |
en rentiers | obestämd form genitiv |
rentieren | bestämd form |
rentierens | bestämd form genitiv |
Plural | |
rentierer | obestämd form |
rentierers | obestämd form genitiv |
rentiererna | bestämd form |
rentierernas | bestämd form genitiv |