publicerad: 2015
resonemang
re·sone·mang
[‑maŋ´]
substantiv
~et; pl. ~ • till resonera
Singular | |
---|---|
ett resonemang | obestämd form |
ett resonemangs | obestämd form genitiv |
resonemanget | bestämd form |
resonemangets | bestämd form genitiv |
Plural | |
resonemang | obestämd form |
resonemangs | obestämd form genitiv |
resonemangen | bestämd form |
resonemangens | bestämd form genitiv |