publicerad: 2015
retardation
re·tard·at·ion
substantiv
~en ~er • till retardera
Singular | |
---|---|
en retardation | obestämd form |
en retardations | obestämd form genitiv |
retardationen | bestämd form |
retardationens | bestämd form genitiv |
Plural | |
retardationer | obestämd form |
retardationers | obestämd form genitiv |
retardationerna | bestämd form |
retardationernas | bestämd form genitiv |