publicerad: 2015
riktnummer
rikt|nummer
substantiv
‑numret; pl. ~, best. pl. ‑numren • vid telefonering
Singular | |
---|---|
ett riktnummer | obestämd form |
ett riktnummers | obestämd form genitiv |
riktnumret | bestämd form |
riktnumrets | bestämd form genitiv |
Plural | |
riktnummer | obestämd form |
riktnummers | obestämd form genitiv |
riktnumren | bestämd form |
riktnumrens | bestämd form genitiv |