publicerad: 2015
rilla
1rilla
substantiv
~n rillor • liten ränna, räffla
| Singular | |
|---|---|
| en rilla | obestämd form |
| en rillas | obestämd form genitiv |
| rillan | bestämd form |
| rillans | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| rillor | obestämd form |
| rillors | obestämd form genitiv |
| rillorna | bestämd form |
| rillornas | bestämd form genitiv |
2rilla
verb
~de ~t • förse med rillor; pressa in rillor i
| Finita former | |
|---|---|
| rillar | presens aktiv |
| rillas | presens passiv |
| rillade | preteritum aktiv |
| rillades | preteritum passiv |
| rilla | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att rilla | infinitiv aktiv |
| att rillas | infinitiv passiv |
| har/hade rillat | supinum aktiv |
| har/hade rillats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| rillande | |
| Perfekt particip | |
| en rillad + substantiv | |
| ett rillat + substantiv | |
| den/det/de rillade + substantiv | |


