risarisa
verb
~de ~t 1 förse el. täcka med ris; till ris 12 klandra, kritisera| Finita former |
|---|
| risar | presens aktiv |
| risas | presens passiv |
| risade | preteritum aktiv |
| risades | preteritum passiv |
| risa | imperativ aktiv |
| Infinita former |
|---|
| att risa | infinitiv aktiv |
| att risas | infinitiv passiv |
| har/hade risat | supinum aktiv |
| har/hade risats | supinum passiv |
| Presens particip |
|---|
| risande |
| Perfekt particip |
|---|
| en risad + substantiv |
| ett risat + substantiv |
| den/det/de risade + substantiv |
risa ihop
• ⟨vard.⟩ förfalla, falla samman| Infinita former |
|---|
| att risa ihop | infinitiv aktiv |
| Presens particip |
|---|
| ihoprisande |
| Perfekt particip |
|---|
| en ihoprisad + substantiv |
| ett ihoprisat + substantiv |
| den/det/de ihoprisade + substantiv |
