publicerad: 2015
rus
rus
substantiv
~et; pl. ~ • berusat tillstånd; lyckotillstånd – Alla sammansättn. med rus- hör till rus.
Singular | |
---|---|
ett rus | obestämd form |
ett rus | obestämd form genitiv |
ruset | bestämd form |
rusets | bestämd form genitiv |
Plural | |
rus | obestämd form |
rus | obestämd form genitiv |
rusen | bestämd form |
rusens | bestämd form genitiv |