publicerad: 2015
rutten
rutten
adjektiv
ruttet ruttna • som genom naturliga processer sönderfallit och lösts upp
Positiv | |
---|---|
en rutten + substantiv | |
ett ruttet + substantiv | |
den/det/de ruttna + substantiv | |
den ruttne + maskulint substantiv | |
Komparativ | |
en/ett/den/det/de ruttnare + substantiv | |
Superlativ | |
är ruttnast | |
den/det/de ruttnaste + substantiv |