publicerad: 2015
ryktbarhet
rykt·bar·het
substantiv
~en ~er ryktbar
Singular | |
---|---|
en ryktbarhet | obestämd form |
en ryktbarhets | obestämd form genitiv |
ryktbarheten | bestämd form |
ryktbarhetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
ryktbarheter | obestämd form |
ryktbarheters | obestämd form genitiv |
ryktbarheterna | bestämd form |
ryktbarheternas | bestämd form genitiv |