SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
rykte
rykte substantiv ~t ~n o­säker upp­gift som sprids från person till person; om­döme, upp­skattning; ​hon har gott rykte man talar väl om henne
Singular
ett rykteobestämd form
ett ryktesobestämd form genitiv
ryktetbestämd form
ryktetsbestämd form genitiv
Plural
ryktenobestämd form
ryktensobestämd form genitiv
ryktenabestämd form
ryktenasbestämd form genitiv