SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
rynka
1rynka substantiv ~n rynkor veck, smal fördjupning: ​rynkor på klänningen; ​rynkor i pannan
Singular
en rynkaobestämd form
en rynkasobestämd form genitiv
rynkanbestämd form
rynkansbestämd form genitiv
Plural
rynkorobestämd form
rynkorsobestämd form genitiv
rynkornabestämd form
rynkornasbestämd form genitiv
2rynka verb ~de ~t göra rynkig: ​rynka pannan; ​rynka på näsan åt ngt värdera ngt lågt
Finita former
rynkarpresens aktiv
rynkaspresens passiv
rynkadepreteritum aktiv
rynkadespreteritum passiv
rynkaimperativ aktiv
Infinita former
att rynkainfinitiv aktiv
att rynkasinfinitiv passiv
har/hade rynkatsupinum aktiv
har/hade rynkatssupinum passiv
Presens particip
rynkande
Perfekt particip
en rynkad + substantiv
ett rynkat + substantiv
den/det/de rynkade + substantiv
rynka sig bli rynkig
Ordform(er)rynka sig