publicerad: 2015
särregel
sär|regel
substantiv
~n ‑regler sär- 1regel
Singular | |
---|---|
en särregel | obestämd form |
en särregels | obestämd form genitiv |
särregeln | bestämd form |
särregelns | bestämd form genitiv |
Plural | |
särregler | obestämd form |
särreglers | obestämd form genitiv |
särreglerna | bestämd form |
särreglernas | bestämd form genitiv |