SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
regel
1regel [re´gel] substantiv ~n regler före­skrift, norm; sats som an­ger det normala el. vanliga; ​i el. som regel i all­mänhet​ – Nästan alla sammansättn. med regel- hör till 1regel.
Singular
en regelobestämd form
en regelsobestämd form genitiv
regelnbestämd form
regelnsbestämd form genitiv
Plural
reglerobestämd form
reglersobestämd form genitiv
reglernabestämd form
reglernasbestämd form genitiv
2regel [re`gel] substantiv ~n reglar skjutbar bom för dörr; ten i lås; trä­virke som stomme i hus­väggar
Singular
en regelobestämd form
en regelsobestämd form genitiv
regelnbestämd form
regelnsbestämd form genitiv
Plural
reglarobestämd form
reglarsobestämd form genitiv
reglarnabestämd form
reglarnasbestämd form genitiv