publicerad: 2015
sagesman
sag·es|man
substantiv
~nen; pl. ‑män, best. pl. ‑männen • mansperson som är källa för uppgift, meddelare
Singular | |
---|---|
en sagesman | obestämd form |
en sagesmans | obestämd form genitiv |
sagesmannen | bestämd form |
sagesmannens | bestämd form genitiv |
Plural | |
sagesmän | obestämd form |
sagesmäns | obestämd form genitiv |
sagesmännen | bestämd form |
sagesmännens | bestämd form genitiv |