publicerad: 2015
sammanträffande
samm·an|träff·ande
substantiv
~t ~n • särsk. slump: ett egendomligt sammanträffande
| Singular | |
|---|---|
| ett sammanträffande | obestämd form |
| ett sammanträffandes | obestämd form genitiv |
| sammanträffandet | bestämd form |
| sammanträffandets | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| sammanträffanden | obestämd form |
| sammanträffandens | obestämd form genitiv |
| sammanträffandena | bestämd form |
| sammanträffandenas | bestämd form genitiv |


