publicerad: 2015
sanningssökare
sann·ings|sök·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑sökarna sanning sökare 1
Singular | |
---|---|
en sanningssökare | obestämd form |
en sanningssökares | obestämd form genitiv |
sanningssökaren | bestämd form |
sanningssökarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
sanningssökare | obestämd form |
sanningssökares | obestämd form genitiv |
sanningssökarna | bestämd form |
sanningssökarnas | bestämd form genitiv |