publicerad: 2015
sanningsvittne
sann·ings|vittne
substantiv
~t ~n • person som är känd för att tala sanning
Singular | |
---|---|
ett sanningsvittne | obestämd form |
ett sanningsvittnes | obestämd form genitiv |
sanningsvittnet | bestämd form |
sanningsvittnets | bestämd form genitiv |
Plural | |
sanningsvittnen | obestämd form |
sanningsvittnens | obestämd form genitiv |
sanningsvittnena | bestämd form |
sanningsvittnenas | bestämd form genitiv |