publicerad: 2015
schaktare
schakt·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. schaktarna schakta
Singular | |
---|---|
en schaktare | obestämd form |
en schaktares | obestämd form genitiv |
schaktaren | bestämd form |
schaktarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
schaktare | obestämd form |
schaktares | obestämd form genitiv |
schaktarna | bestämd form |
schaktarnas | bestämd form genitiv |