publicerad: 2015
schaktning
schakt·ning
substantiv
~en ~ar schakta
Singular | |
---|---|
en schaktning | obestämd form |
en schaktnings | obestämd form genitiv |
schaktningen | bestämd form |
schaktningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
schaktningar | obestämd form |
schaktningars | obestämd form genitiv |
schaktningarna | bestämd form |
schaktningarnas | bestämd form genitiv |