publicerad: 2015
sinekur
sine|kur
[si`ne‑ el. ‑ku´r]
substantiv
~en ~er • lindrig syssla
Singular | |
---|---|
en sinekur | obestämd form |
en sinekurs | obestämd form genitiv |
sinekuren | bestämd form |
sinekurens | bestämd form genitiv |
Plural | |
sinekurer | obestämd form |
sinekurers | obestämd form genitiv |
sinekurerna | bestämd form |
sinekurernas | bestämd form genitiv |