publicerad: 2015
simultantolkning
simult·an|tolk·ning
substantiv
~en ~ar simultantolka
| Singular | |
|---|---|
| en simultantolkning | obestämd form |
| en simultantolknings | obestämd form genitiv |
| simultantolkningen | bestämd form |
| simultantolkningens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| simultantolkningar | obestämd form |
| simultantolkningars | obestämd form genitiv |
| simultantolkningarna | bestämd form |
| simultantolkningarnas | bestämd form genitiv |


