publicerad: 2015
självändamål
själv|ända·mål
substantiv
~et; pl. ~ • ngt som är sitt eget syfte: studierna får inte bli ett självändamål
Singular | |
---|---|
ett självändamål | obestämd form |
ett självändamåls | obestämd form genitiv |
självändamålet | bestämd form |
självändamålets | bestämd form genitiv |
Plural | |
självändamål | obestämd form |
självändamåls | obestämd form genitiv |
självändamålen | bestämd form |
självändamålens | bestämd form genitiv |