publicerad: 2015
skändare
skänd·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. skändarna skända 1
Singular | |
---|---|
en skändare | obestämd form |
en skändares | obestämd form genitiv |
skändaren | bestämd form |
skändarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
skändare | obestämd form |
skändares | obestämd form genitiv |
skändarna | bestämd form |
skändarnas | bestämd form genitiv |