publicerad: 2015
skändning
skänd·ning
substantiv
~en ~ar 1 till skända 12 till skända 2
| Singular | |
|---|---|
| en skändning | obestämd form |
| en skändnings | obestämd form genitiv |
| skändningen | bestämd form |
| skändningens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| skändningar | obestämd form |
| skändningars | obestämd form genitiv |
| skändningarna | bestämd form |
| skändningarnas | bestämd form genitiv |


