publicerad: 2015
skam
skam
[skam´]
substantiv
~men • vanheder; blygsel; komma på skam inte uppfyllas; skam till sägandes i samband med generat beklagande
Singular | |
---|---|
en skam | obestämd form |
en skams | obestämd form genitiv |
skammen | bestämd form |
skammens | bestämd form genitiv |