publicerad: 2015
skiljaktighet
skilj·akt·ig·het
substantiv
~en ~er skiljaktig
Singular | |
---|---|
en skiljaktighet | obestämd form |
en skiljaktighets | obestämd form genitiv |
skiljaktigheten | bestämd form |
skiljaktighetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
skiljaktigheter | obestämd form |
skiljaktigheters | obestämd form genitiv |
skiljaktigheterna | bestämd form |
skiljaktigheternas | bestämd form genitiv |