publicerad: 2015
skovel
skovel
[skå´vel el. skåv´el]
substantiv
~n skovlar • stor, rundad spade; blad på turbinhjul
Singular | |
---|---|
en skovel | obestämd form |
en skovels | obestämd form genitiv |
skoveln | bestämd form |
skovelns | bestämd form genitiv |
Plural | |
skovlar | obestämd form |
skovlars | obestämd form genitiv |
skovlarna | bestämd form |
skovlarnas | bestämd form genitiv |