publicerad: 2015
skridning
skrid·ning
substantiv
~en ~ar skrida
Singular | |
---|---|
en skridning | obestämd form |
en skridnings | obestämd form genitiv |
skridningen | bestämd form |
skridningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
skridningar | obestämd form |
skridningars | obestämd form genitiv |
skridningarna | bestämd form |
skridningarnas | bestämd form genitiv |