publicerad: 2015
snork
snork
[snår´k]
substantiv
~en ~ar • ⟨vard.⟩ snorkig person
Singular | |
---|---|
en snork | obestämd form |
en snorks | obestämd form genitiv |
snorken | bestämd form |
snorkens | bestämd form genitiv |
Plural | |
snorkar | obestämd form |
snorkars | obestämd form genitiv |
snorkarna | bestämd form |
snorkarnas | bestämd form genitiv |