publicerad: 2015
snorkighet
snork·ig·het
substantiv
~en ~er snorkig
Singular | |
---|---|
en snorkighet | obestämd form |
en snorkighets | obestämd form genitiv |
snorkigheten | bestämd form |
snorkighetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
snorkigheter | obestämd form |
snorkigheters | obestämd form genitiv |
snorkigheterna | bestämd form |
snorkigheternas | bestämd form genitiv |