publicerad: 2015
socialsekreterare
soci·al|se·kret·er·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑sekreterarna social 1 sekreterare
Singular | |
---|---|
en socialsekreterare | obestämd form |
en socialsekreterares | obestämd form genitiv |
socialsekreteraren | bestämd form |
socialsekreterarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
socialsekreterare | obestämd form |
socialsekreterares | obestämd form genitiv |
socialsekreterarna | bestämd form |
socialsekreterarnas | bestämd form genitiv |