publicerad: 2015
specialinriktning
speci·al|in·rikt·ning
substantiv
~en ~ar special- inriktning
Singular | |
---|---|
en specialinriktning | obestämd form |
en specialinriktnings | obestämd form genitiv |
specialinriktningen | bestämd form |
specialinriktningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
specialinriktningar | obestämd form |
specialinriktningars | obestämd form genitiv |
specialinriktningarna | bestämd form |
specialinriktningarnas | bestämd form genitiv |