publicerad: 2015
spolare
spol·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. spolarna • särsk. till spola 1
Singular | |
---|---|
en spolare | obestämd form |
en spolares | obestämd form genitiv |
spolaren | bestämd form |
spolarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
spolare | obestämd form |
spolares | obestämd form genitiv |
spolarna | bestämd form |
spolarnas | bestämd form genitiv |