SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SAOL

Svenska Akademiens ordlista

publicerad: 2015  

ståndkrage

stånd|­krage substantiv ~n ‑kragar • upp­stående krage

Singular
en ståndkrage	obestämd form
en ståndkrages	obestämd form genitiv
ståndkragen	bestämd form
ståndkragens	bestämd form genitiv
Plural
ståndkragar	obestämd form
ståndkragars	obestämd form genitiv
ståndkragarna	bestämd form
ståndkragarnas	bestämd form genitiv

SAOL

Alfabetisk lista

  ståndaktighet subst.
  ståndare subst.
  ståndarknapp subst.
  ståndarmjöl subst.
  ståndarsträng subst.
  ståndkrage subst.
  ståndkrok subst.
  ståndman subst.
  ståndort subst.
  ståndplats subst.
  ståndpunkt subst.

  Till   alla ordböcker