publicerad: 2015
stenplatta
sten|platta
substantiv
~n ‑plattor sten 1 1platta 1
Singular | |
---|---|
en stenplatta | obestämd form |
en stenplattas | obestämd form genitiv |
stenplattan | bestämd form |
stenplattans | bestämd form genitiv |
Plural | |
stenplattor | obestämd form |
stenplattors | obestämd form genitiv |
stenplattorna | bestämd form |
stenplattornas | bestämd form genitiv |