publicerad: 2015
stormakt
stor|makt
substantiv
~en ~er • mäktig stat
Singular | |
---|---|
en stormakt | obestämd form |
en stormakts | obestämd form genitiv |
stormakten | bestämd form |
stormaktens | bestämd form genitiv |
Plural | |
stormakter | obestämd form |
stormakters | obestämd form genitiv |
stormakterna | bestämd form |
stormakternas | bestämd form genitiv |