publicerad: 2015
stormhinder
storm|hinder
substantiv
‑hindret; pl. ~, best. pl. ‑hindren • till storm 1,3 hinder
Singular | |
---|---|
ett stormhinder | obestämd form |
ett stormhinders | obestämd form genitiv |
stormhindret | bestämd form |
stormhindrets | bestämd form genitiv |
Plural | |
stormhinder | obestämd form |
stormhinders | obestämd form genitiv |
stormhindren | bestämd form |
stormhindrens | bestämd form genitiv |