publicerad: 2015
strimmel
strimmel
[strim´el]
substantiv
~n strimlar • remsa t.ex. nedanför kullen på skärmmössa; papper klippt i strimlor
Singular | |
---|---|
en strimmel | obestämd form |
en strimmels | obestämd form genitiv |
strimmeln | bestämd form |
strimmelns | bestämd form genitiv |
Plural | |
strimlar | obestämd form |
strimlars | obestämd form genitiv |
strimlarna | bestämd form |
strimlarnas | bestämd form genitiv |