publicerad: 2015
struphuvud
strup|huvud
substantiv
~et; pl. ~en, best. pl. ~ena • en del av andnings- och talorganen
Singular | |
---|---|
ett struphuvud | obestämd form |
ett struphuvuds | obestämd form genitiv |
struphuvudet | bestämd form |
struphuvudets | bestämd form genitiv |
Plural | |
struphuvuden | obestämd form |
struphuvudens | obestämd form genitiv |
struphuvudena | bestämd form |
struphuvudenas | bestämd form genitiv |